Snygg var min första tanke när jag såg Svd:s nya sajt i går morse. Svd har länge varit lite rappare än konkurrenten DN på webbjournalistik, men formmässigt har DN har alltid varit en snyggare, mer genomarbetad sajt. Nu när det inte så längre.
Det stora lyftet med Svd är att man numera jobbar på bredden och delar in sajten i olika delar, små minilöp i löpet. Svd kallar det zoner. Det är inte helt olika tanken bakom VA.se som jag var med och byggde 2008, men mest får man kanske tankar på stora internationella sajter som The Guardian.
Resultatet är snyggt och överskådligt. Personligen tycker jag det är enormt kul att man vågar gå ifrån den klassiska svenska nyhetssajtstraditionen med en långrandig sajt som “bara rinner neråt”.
Björn Hedensjö på konkurrenten menar att detta göra sajten mindre redaktörsstyrd. Jag skulle nog säga tvärtom. Idag jobbar nästan alla nyhetssajter väldigt mycket med ett enda långt löp där senaste nytt ligger högt upp och äldre längre ned. Sedan kanske bra stories lyfts upp en del, men överlag är det ett enda långt “lakan” i omvänd kronologisk ordning. Vilket också gjort att många sajter liknar varandra.
Med sektioner/zoner tvingas varje delsektion verkligen välja ut det som är bäst just nu inom varje område. Man tvingas gå bort från det allmänna TT-flödet och kanske satsa mer på egna nyheter, egna vinklar. Och det är otroligt bra.
En invändning som jag sett har rört annonserna, som en del anser för stora, plus det faktum att Svd nu har låst toppbannern, vilket naturligtvis stjäl skärmytan när man skrollar. Jag tycker ändå Svd gjort det otroligt mycket snyggare än till exempel DI.se, som ju är förebilden och den stora kassakon som alla vill efterlikna. Fast där var det kanske ännu bättre på den gamla sajten, där även en liten, smal del av toppmenyn låstes högst upp när man skrollade. Men det kanske kommer när Svd-utvecklarna jobbar igenom detaljerna.
Men utvecklingen mot färre men tydligare (större) annonser är ändå väldigt positiv. Överskådligare för läsarna och större impact för annonsörerna.
För det finns större problem med sajten.
Det första jag saknade på sajten var läsarna. Kommentarerna var väl undangömda, och bloggarna gick inte ens att hitta på ettan. Under rubriken läsardebatt hittar man några utvalda artikelkommentarer.
Men min stora invändning är väl egentligen mer emotionell: Det ser ut som en tidning på webben, inte som en traditionell nyhetssajt. På ett sätt förstår jag att det är bra och en av redaktionens målsättningar. Men å andra sidan finns ju en risk att man inte tillvaratar webbens unika möjligheter om man låter webben bli en kopia av pappret (ja, jag vet att det inte är så innehållsmässigt, men utseendet betyder mycket). Webben har alltid varit den plats där tidningarna kunnat ta ut svängarna, kunna våga lite.
Nu har man istället valt att göra menyn efter papperstidningen, och då saknas naturligtvis bloggar, läsare och webbspecifika saker som webb-tv.
Det är lite tillbaka till 1999 igen. Det året byggde jag Nyteknik.se och det allra första vi gjorde var att kopiera papperstidningens sektioner till webben, och till och med döpa dem till samma sak. Forskningssidorna hette “frontlinjen”, till exempel. När vi sedan testade detta på läsarna var det inte en kotte som begrep vad vi gjort. Vi fick sektionera om hela sajten efter vad den faktiskt innehöll, och döpa sektionerna så tydligt det bara gick, nye efter de där fina sektionsnamnen som vi hade i pappret.
Mycket har naturligtvis hänt sedan dess och kanske är Svd först ut i en tillbaka-till-framtiden-trend. Och visst är Svd även på pappret en rätt innovativ tidning, så det kanske är rätt tidpunkt att synka papper och webb bättre. I praktiken kommer det avgöras av om webben kan hävda sig internt när man vill lägga till nya avdelningar, nya funktioner. För om det ska fungera bra så måste naturligtvis webben få fortsätta utveckla de tjänster och funktioner som fungerar bäst online, och pappret de som fungerar bäst på pappret.
Det är väl den stora faran.
Nu har sajten bara varit igång en dag, men jag tycker mig redan se en annan baksida av zonerna och den grova, seriftyngda typografin: Nyhetskänslan försvinner. Idag har det varit hart när omöjligt att se vad som är en ny nyhet på sajten. Det finns inga klockslag. När jag nu på kvällen letar efter artikeln från i morse som presenterar sajten så finns den vare sig på ettan eller under “nyheter sverige”. En del av sektionerna blir kanske lite väl statiska över dagen. Men det är detaljer som går att skruva på.
Det finns också något featuremässigt över typografin, kanske handlar det om hur stora orden är, kanske att man envisas med seriffer i rubrikerna, och brödtexterna, kanske att det saknar riktiga ingresser och att det som finns i stället är blått. (“Den är väldigt blå”, var den vanligaste kommentaren bland mina kollegor igår).
Men överlag är detta ändå ett stort steg framåt för en svensk nyhetssajt.
Zonerna, annonserna och överskådligheten är lysande.
Men man borde jobba vidare med typografin, menyerna och puffarna, lägga in bloggar, klockslag, webb-tv, kanske några justeringarna i färger (bara för att man vill synka pappret och tidningen behöver man inte använda samma typsnitt, det borde finnas smartare sätt som för över uttrycket och känslan från en redaktionell miljö till en annan). Man borde också försöka hitta ett tydligare sätt att märka ut nyheter, man måste ju ta hand om alla de nyhetsknarkare som går in på sajten fyra, fem gånger om dagen, de måste enkelt kunna se vad som är nytt sedan sist.
Bra text och bra reflektioner! Jag är helt övertygad om att fler tidningar kommer att gå över till ett mer ”landscape”-tänkande i sin webbpublikation. Det underlättar även tankemönstret en del för det liggande formatet för surf- och läsplattor, samt vissa smartphoneanpassade sidor. Det som jag dock är orolig för i sammanhanget är att man i sin iver att förenkla och synkronisera produktionen av de olika mediekanalerna helt glömmer bort läsaren och läsarupplevelsen. Tänk om svd.se crowdsourcat upplägget på nya webbtidningen? Hade den då sett ut så här?
/Ulf
En mycket intressant och klok analys av vårt arbete. Det märks verkligen att du är erfaren webbredaktör och vet hur man skapar bra nyhetssajter. Mycket av vårt koncepttänkt har du lyckats snappa upp genom att se vårt resultat, tex ”Med sektioner/zoner tvingas varje delsektion verkligen välja ut det som är bäst just nu inom varje område”
Det du skriver mot slutet måste jag däremot kommentera. Du skriver: ”Nu har man istället valt att göra menyn efter papperstidningen, och då saknas naturligtvis bloggar, läsare och webbspecifika saker som webb-tv.”
Just det här har vi diskuterat massor i projektgruppen. Vi är väl medvetna om att det inte går att göra nyheter på nätet på samma sätt som på papper. Men däremot är vi helt övertygande om att det är rätt tid att låta print och webb närma sig varandra (från bådas håll). Det har vi gjort på tidningen genom ett nära samarbete mellan avdelningarna och en tidning som mer driver egen nyhetsagenda än återupprepar det som redan alla vet. Det gör vi på nätet genom stark nyhetskänsla och Just nu-bevakning.
Den tidiga trenden var ju att nyhetssajterna skulle märka ut sig genom egna varumärken och loggor, gärna med .com i loggan, tex som en av de få kvarvarande i Sverige – DN.se. Det känns numera helt onödigt. När både konsumenter och producenter mognat och utvecklats är det en större styrka att visa att vi jobbar tillsammans, erfarna journalister som möter sina läsare, på den plattform de föredrar, men det är samma varumärke och samma produkt rakt igenom. Det är det vi vill markera genom att kalla sajten Svenska Dagbladet och genom att använda samma typsnitt på rubrikerna som i tidningen. Det finns också en lång tradition av struktur och överskådlighet i tidningshantverket som i många fall går helt förlorat på nätet. Detta vill vi också återanvända.
Vad gäller de webbspecifika sakerna har vi också mätt, till exempel hur viktigt det är att ha ”Webb-tv” i menyn. Vi hade det på den gamla sajten, mycket som en markering att vi är en modern nyhetssajt och vi publicerar webb-tv. Nu är det lite olyckligt att vi samtidigt med redesignen byter plattform för video och vi släpar efter ganska mycket vad gäller överföringen av gamla klipp till den nya plattformen. Det är en av anledningarna att webb-tv inte är så synligt just nu.
Men våra mätningar visade tydligt att trafiken till webb-tv kommer inte genom menyn, utan genom andra ingångar på sajten (http://blog.svd.se/utvecklingsblogg/2010/10/22/fakta-om-besokarnas-klick/) Och med ett tydligt mål att förenkla strukturen och förtydliga menyn fanns det ingen anledning att ha kvar webb-tv i menyn.
Så det handlar inte om att göra menyn efter papperstidningen utan om att göra menyn för våra läsare. Och varken Opinion eller Mat & Vin är avdelningar kopierade från papperstidningen.
Vår redesign har fått ett enormt positivt mottagande, men alla gillar det inte, och det kräver vi inte heller. Men jag är överytgad om att den trend som bla Sydsvenskan inledde här i Sverige kommer få många fler efterföljare.
Fra papir til web og den anden vej « Ny Journalistik
[…] går snakken jo blandt fagfolk, om det nu er den rigtige retning osv. Det kan anbefales at læse Mikael Zackrissons blogindlæg – og ikke mindst SvD-redaktionschef Ola Henrikssons svar i […]
Tack för fina ord och en uttömmande kommentar, Ola.
Angående menyn förstår jag naturligtvis att ni jobbat mycket med det internt, att det inte är ett så att ni bara ”följt papperstidningen” rakt av. Men den grundläggande problematiken när papper och webb växer ihop kvarstår: Har man inte löst de klassiska interna konflikterna mellan webb och papper riskerar det att bli en evig dragkamp.
Och faktum är att vissa webbspecifika områden som webb-tv och bloggar tyvärr fått stryka på foten.
Jag är inte helt säker på att man bara kan titta på klicken när man tar bort webbunika tjänster ur en meny. Dels handlar det om att visa bredden på erbjudandet. Men också att bygga fördjupning och på sikt starkare relationer med läsarna. En viktig uppgift för en bred mediesajt borde vara att bygga fördjupande relationer, som kanske bara når en del av målgruppen, men som är väldigt uppskattade av några få (sedan får de inte bli _för_ få, naturligtvis).
Menyn funkar ju väldigt mycket som sök idag. Letar man efter något leta man i menyn för att hitta var det kan finnas. Ingen normal nyhetskonsument går ju in på Svd.se och tänker ”jag undrar vad de har inom webb-tv idag”.
Det handlar kanske mer om hur man som redaktion använder webb-tv, är det ett inslag som står på egna ben, eller något man kryddar övrigt rapportering om. Korseld är väl ett bra exempel på det, som jag nog tycker man borde kunna hitta via menyn.
Överlag handlar det naturligtvis om vad man vill ha av en nyhetssajt. För mig som internetnörd så är bloggar en viktig del av en mediesajt, ett sätt att ge perspektiv och fördjupningar som både kan vara spontana men också väldigt omfattande på ett sätt som inte funkar i print. Att ni inte har med bloggar i toppmenyn tycker jag är tråkigt, jag hoppas verkligen att era bloggar fortsätter vara en viktig del av ert nyhetsarbete online. Jag tror också det bygger relation mellan läsare och tidning som jag är ganska säker på gagnar tidningen i längden.
Jag ser fram emot att få följa hur ni kommer utveckla sajten framöver.
/mikael
Veckan som gick – vecka 11 « Same Same But Different
[…] om papperstidningen var huvudspåren. Snygg och vågad tyckte många. Så även jag, även om jag tycker det finns en risk att man tappar en del av det webbspecifika när man närmar sig pappret online. Redaktionschefen […]
Bra kommentarer Micke och Ola (även om jag i djupet av själen INTE håller med om din analys att SvD är lite bättre på webbjournalistik, men det är en annan femma :)
Helt kort om zonerna – problemet som jag ser det ör att journalistik och presentation blir extremt styrd av mallarna, och överskådlighet är så vitt jag kan se det enda hållbara argumentet för ett sådant upplägg. Jag tycker också att zonformatet ”featuriserar” nyhetstidningen – jag tycker att det senaste i flödet hör hemma högt på en nyhetssajt. Den som följer exempelvis vårt arbete nära kan se att vi ändå jobbar med ett extremt aktivt redaktörsskap, även om ren kronologi är en viktig faktor i nyhetsvärderingen.
Jag ser heller inget problem med ett separat webbvarumärke, det är ändå intimt kopplat till ”modervarumärket”, men ger utrymme att odla en särart.
Sedan finns mycket jag tycker är positivt med SvD:s nya webb, och det har jag uttryckt i andra sammanhang.
Tack för kommentaren Björn!
Jag vet att du gör ett kanonjobb med DN, och ni har verkligen blivit vassare på många sätt på sistone. Ska bli spännande att se er redesign senare i år.
Björn
Jag vill bara ge en kort kommentar till det du skriver om våra zoner, för tydlighetens skull. I övrigt tycker jag Ola väldigt väl har sammanfattat våra tankar med redesignen och konceptet.
Det är naturligtvis inte så att SvD.se har slutat att nyhetsvärdera bara för att vi har infört zoner på startsidan. Tanken med zonerna är att ge en överblick, sammanfattning och service inom resp område. Ytterligare en poäng som väldigt många läsare gillar är att vi har valt ut åt dem vad som är viktigt inom kultur, näringsliv etc. ”Skönt, då slipper jag leta runt över hela sajten eller startsidan”, är en vanlig kommentar.
Men åter till nyhetsvärdering. Om du synar sajten ordentligt, i synnerhet våra två nyhetszoner så kommer du att upptäcka att vi där publicerar såväl inrikes- och utrikesnyheter som resenyheter, kltnyheter och viktiga nyheter från näringslivet.
När det avgörs vem som får litteraturpriset kommer det så klart inte att ligga och skräpa i kltzonen utan toppa sajten med massor av tillägg. Däremot låter vi det säkert ligga i kulturzonen dagen efter, eller sent på kvällen samma dygn eftersom det är en viktig kulturnyhet som har sin plats på startsidan.
Ett av våra problem tidigare (och möjligen lider ni av samma problem, fast det låter jag vara osagt) var att läsarna upplevde att vi var ouppdaterade längst ner på startsidan. Även om du säger att ni har ett aktivt redaktörsskapt – vilket ni säkert har – är det ändå en skillnad att ha sex redaktörer som jobbar med startsidan som ser till att ”sin” zon är uppdaterad, jmf med två, eller tre (har ingen aning om hur många ni har som jobbar samtidigt med startsidan).
För mig har det varit viktigt att startsidan ska upplevas som väldigt överskådlig, utvald utifrån vår målgrupp och väldigt nyhetspräglad.
Du har rätt i att zonerna är mallade, men jag ser inte det som ett problem, så länge innehållet är flexibelt och varierat. En annan poäng med zonerna är att de redigeras utifrån sitt resp ämnes förutsättning. Om du tittar på Nliv ex så är den mer nyhetspräglad: fler nyheter, mindre bilder jämför med kultur och resor som ofta har snygga bilder som vi vill ska ta plats.
För SvD´s tidning har just mallen varit extremt viktig och legat till grund för en del av de framgångar vi trots allt har haft de senaste åren. Det hjälper redaktionen att tänka rätt redan från början, och vi slipper långa och ganska tidsödande diskussioner om hur saker och ting ska se ut. Det finns en stark samsyn på redaktionen på SvD.se för hur vi vill att sajten ska se ut, och jobben tänks och läggs ut därefter.
Det här blev ganska långt ändå, men det känns som jag har mycket att kommentera efter intervjun du gav till Dagens Media efter lanseringen. Men allt det andra, att vi inte har tänkt kommersiellt etc, får vi ta ngn annan gång:-)
Tack för ambitiös respons Fredric, känner mig plötsligt lite tabloid i mina utspel :)
Till att börja med – jag vet ju hur duktiga du, Ola, Johan mfl är så jag begriper att alla förändringar är ordentligt förankrade i mätningar, undersökningar och i era erfarenheter, och jag tror absolut att zonerna kan uppfattas som riktigt bra service hos läsarna, navigeringen blir ju väldigt självklar. Samtidigt – om man ofta gör avsteg från zonerna devalverar man ju lite grann den sorterande funktionen. Dessutom finns det en risk att materialet i zonerna uppfattas som andra rangens nyheter inom sitt område = sådant man kan hoppa över. Det finns väl också en risk att man tar ner sund, journalistisk tävlingsinstinkt genom att ge redaktörer en yta att disponera fritt långt ner på sajten, snarare än att de ständigt slåss om en slot i topp. Jag är själv rätt mycket en ”first screen”-konsument, men nu ska man inte dra långtgående slutsatser om andras beteende utifrån sig själv, inom ett par månader har ni facit för hur det funkar. Jag inser att arbetssättet blir rätt annorlunda och det låter ganska personalkrävande i mina öron, men jag har inte detaljkoll på hur ni organiserat detta.
Angående intervjun i DM kan man väl säga att mediedramaturgin utelämnade en del, på det stora hela tycker jag ni gjort ett mycket bra jobb. Det blir hemskt intressant att se var det landar.
Tack själv för vänliga ord. Och du har 100 procent rätt i att konceptet är nytt i Sverige och hur läsarna beter sig får vi avvakta och se.
Viktigt att påpeka dock är att just konkurrensen har blivit betydligt hårdare nu. För att zonredaktörerna ska nå sina trafikmål måste de vässa och jobba med puffarna och tänka nyhetsmässigt för att få plats högre upp på sajten.
Sedan är jag inte vidare orolig över att zonerna upplevs som en yta där vi dumpar gamla knäck, eller att överskådligheten blir mindre. Sajten är kortare, visst, men vi vill att den ska kännas mer utvald. Och om du besöker sajten ofta kommer man att uppleva att just zonen är väldigt sammanfattande inom resp område, även om några av nyheterna legat i toppzonen en stund under dagen.
Fö, jag har också blivit intervjuad av DM så jag vet hur dramaturgin fungerar:-)
Tack Björn och Fredric för intressanta inblickar i era arbeten med sajterna.
En tanke som slog mig var att zonerna faktiskt i mångt och mycket ersätter undersidorna, alltså svd.se/naringsliv etc. Jag vet inte hur mkt trafik ni haft på dem, men min upplevelse historiskt är att man har rätt lite trafik på undersidor, utan nästan alla klick kommer från ettan, eller från andra artikelsidor. Utifrån detta tänkt är det helt rätt att göra ”zoner” som liknar respektive avdelnings eget löp, som folk annars missar.
Today’s Links | JLJ
[…] Bakåt och framåt med nya Svd.se Zackrisson skriver klokt om nya svd.se. […]
Dagens länkar | JLJ
[…] Bakåt och framåt med nya Svd.se […]
Dagens länkar | JLJ
[…] Bakåt och framåt med nya Svd.se Zackrisson skriver klokt om nya svd.se. […]